020560056 ring fackets hjälptelefon

Rapporter


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

  • Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar

    Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar för första gången på nästan 10 år. Även om skillnaderna mellan män och kvinnors löner fortfarande är stora. Det visar LOs årliga lönerapport.

     

  • Sveriges Jämställdhetsbarometer 2017

    LOs jämställdhetsbarometer 2017 innehåller uppdaterat statistik om viktiga jämställdhetsfrågor i arbetslivet och familjelivet. I år har LO valt att göra en fördjupad analys av villkoren i föräldraskap, hushållsarbete och att möjligheten att kombinera arbete och familj. LOs viktigaste slutsats är att jämställdhetspolitiken måste vara klassmedveten. 

  • Arbetstider 2015

    Av samtliga 4,1 miljoner anställda är drygt en miljon, 26 procent, deltidsanställda år 2015. Skillnaden är dock stor mellan arbetare och tjänstemän, kvinnor och män liksom mellan olika åldrar och sektorer. 

  • Sveriges Jämställdhetsbarometer 2015

    Arbetarkvinnor har de klart sämsta ekonomiska villkoren med en genomsnittlig faktisk månadslön på 17 538 kronor i månaden. Bäst villkor har män i tjänstemannayrken med en genomsnittlig faktisk månadslön på 37 539 kronor. Det visar 2015 års upplaga av Sveriges Jämställdhetsbarometer. 

  • Unga vuxna som varken arbetar eller studerar i Västernorrland

    Arbete är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna forma ett självständigt liv, delta i samhället och kvalificera sig för bärande delar av trygghetssystemet. Majoriteten unga klarar övergången från skola till yrkesliv. Samtidigt har en relativt konstant andel i åldersgruppen 16-25 år svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I rapporten beskrivs utvecklingen av den grupp av unga vuxna som varken arbetar eller studerar. 

  • Unga vuxna som varken arbetar eller studerar i Jämtland

    Arbete är en förutsättning för att unga vuxna ska kunna forma ett självständigt liv, delta i samhället och kvalificera sig för bärande delar av trygghetssystemet. Majoriteten unga klarar övergången från skola till yrkesliv. Samtidigt har en relativt konstant andel i åldersgruppen 16-25 år svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. I rapporten beskrivs utvecklingen av den grupp av unga vuxna som varken arbetar eller studerar. 

  • Leder yrkesutbildningarna till jobb i Jämtlands län?

    I en ny rapport visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin gymnasiala yrkesutbildning har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Att ha fullföljt sin gymnasieutbildning är avgörande för att få ett jobb. I Jämtlands län har energiprogrammet högst etableringsgrad. 

  • Leder yrkesutbildningarna till jobb i Västernorrlands län?

    I en ny rapport visar LO, med data från Skolverket, att bara en av tre elever som fullföljt sin gymnasiala yrkesutbildning har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare. Att ha fullföljt sin gymnasieutbildning är avgörande för att få ett jobb. I Västernorrland har fordonsprogrammet högst etableringsgrad. 

  • Arbetsmiljön i Jämtland 2009-2013

    Alla människor ska ha rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. De som arbetar ska även kunna avsluta sina arbetsliv med den fysiska och psykiska hälsan i behåll. 

  • Arbetsmiljön i Västernorrland 2009-2013

    Alla människor ska ha rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. De som arbetar ska även kunna avsluta sina arbetsliv med den fysiska och psykiska hälsan i behåll. 

  • Ung i Jämtland

    I den här rapporten kartläggs sambanden mellan arbetslöshet, skola och uppväxtvillkor. Kartläggningen understryker vikten av fullständiga gymnasiebetyg för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. 

  • Ung i Västernorrland

    I den här rapporten kartläggs sambanden mellan arbetslöshet, skola och uppväxtvillkor. Kartläggningen understryker vikten av fullständiga gymnasiebetyg för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. 

  • Aktivera arbetsmarknadspolitiken - Jämtlands kommuner

    Den här rapporten analyserar utvecklingen av arbetsmarknadsutbildningarna i Sverige de senaste tjugo åren. Risken är att den arbetsmarknadspolitik regeringen för, eller bristen på en sådan, allvarligt försvagar Sveriges förmåga till omställning. Rapporten föreslår avslutningsvis en rad åtgärder som på lång sikt förbättrar kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och förbereder de som nu är arbetslösa på att ta de jobb som finns eller kommer i framtiden. 

  • Aktivera arbetsmarknadspolitiken - Västernorrlands kommuner

    Den här rapporten analyserar utvecklingen av arbetsmarknadsutbildningarna i Sverige de senaste tjugo åren. Risken är att den arbetsmarknadspolitik regeringen för, eller bristen på en sådan, allvarligt försvagar Sveriges förmåga till omställning. Rapporten föreslår avslutningsvis en rad åtgärder som på lång sikt förbättrar kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden och förbereder de som nu är arbetslösa på att ta de jobb som finns eller kommer i framtiden. 

  • Fas 3 eller Plusjobb i Jämtland?

    Trots att Riksdagen i juni 2011 stoppade anvisningarna till Fas 3 fortsätter deltagarna att strömma in. I Jämtlands kommuner befann sig 290 personer i Fas 3 i december 2013. I en ny rapport presenterar LO Plusjobb som ett av alternativen till den hårt kritiserade Fas 3. 

  • Fas 3 eller Plusjobb i Västernorrland?

    Trots att Riksdagen i juni 2011 stoppade anvisningarna till Fas 3 fortsätter deltagarna att strömma in. I Västernorrlands kommuner befann 1 034 personer i Fas 3 i december 2013. I en ny rapport presenterar LO Plusjobb som ett av alternativen till den hårt kritiserade Fas 3.  

  • Ökad jämställdhet ger fler jobb i Jämtland

    Hade kvinnor i Sverige haft samma sysselsättningsgrad som män, skulle cirka 150 000 fler kvinnor vara i arbete. Jämställdhet är därmed en av förutsättningarna för att nå full sysselsättning. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar och ansvar, till exempel lika rätt till en bra lön, lika rätt till utveckling i arbetet och lika stort ansvar för hem och barn. 

  • Ökad jämställdhet ger fler jobb i Västernorrland

    Hade kvinnor i Sverige haft samma sysselsättningsgrad som män, skulle cirka 150 000 fler kvinnor vara i arbete. Jämställdhet är därmed en av förutsättningarna för att nå full sysselsättning. Kvinnor och män ska ha lika förutsättningar och ansvar, till exempel lika rätt till en bra lön, lika rätt till utveckling i arbetet och lika stort ansvar för hem och barn. 

  • Investera i skola, vård och omsorg i Jämtland

    Följande rapport undersöker hur resursbehovet ser ut i välfärdens verksamheter i kommuner och landsting och visar på hur statsbidrag kan användas för att både säkra kvalitén i välfärden och pressa ned arbetslösheten. 

  • Investera i skola, vård och omsorg i Västernorrland

    Följande rapport undersöker hur resursbehovet ser ut i välfärdens verksamheter i kommuner och landsting och visar på hur statsbidrag kan användas för att både säkra kvalitén i välfärden och pressa ned arbetslösheten. 

Sida 1 av 212